Kill your darlings. Maximilian Sax är död nu. Inte skogsdjuret, inte boken eller berättelsen; utan namnet. Min huvudperson och hela berättelsen har hetat Maximilian Sax ända sedan starten för flera år sedan. Men så började jag fundera på något som rimmar på ”Det är som det är”. Per var inte såå bra, tyckte jag. Plus att rytmen blir platt i ”Det är som det är, sa murmeln Per”. Men så (igen i en situation där jag inte alls borde ha funderat på sånt här) föddes plötsligt Pierre. Och då kände jag igen honom!
Men mitt förlag tänker inte ge ut boken. De säger att en zenfilosofisk barnbok på svenska i Finland inte lär sälja så värst. Det kan ju hända att det är sant. Men eftersom boken är så gott som klar, håller jag på och ansöker om bidrag för att ge ut den själv.
Det är som det är, sa murmeln Pierre.
Så måste det bli.
